Lydnadsträning!

Jag kämpar vidare med alla mina apporteringar... Igår träffades instruktörsgänget och skulle hjälpa varandra med vår momentträning, kändes lite surt att strunta i sökträningen för att träna ensam, faktiskt. Trött som jag var, så reagerade jag jättekraftigt och blev rejält ledsen. Gulliga Eva ringde idag och det var uppenbart att hon hade tänkt på mig, för hon sa att hon gärna ville hjälpa mig med att köra igenom Krux någon kväll nästa vecka. Väldigt omtänksamt och sött tycker jag, så nu är jag glad igen. <3

Jag jobbade i alla fall vidare med hopp-apport, men mest bara med träapporten. Det gick bra faktiskt, han väljer medvetet att gå en rätt stor omväg för att hoppa på tillbakavägen och när jag kör hela momentet så syns det också att när han vänder upp så kommer han på och riktar in sig på hoppet efter att han har gripit och kastat sig runt.

Jag gjorde en snabb vittring också bara för att påminna honom om att man ska välja rätt, med många pinnar och jag lade då ut min pinne själv också. Jag lade några platser också, och första platsen gick faktiskt åt skogen! Jag som har insett att jag har glömt bort senast han inte låg på platsen, nu vet jag det igen. :-/ Det var SVÅRT att ligga ensam med springande hundar bakom och apporterande hundar framför, och särskilt när han fick höra "apport" flera gånger upprepat så låg han och ryckte - och plötsligt, efter 5-6 minuter, så klarade han inte längre utan gick fram och började äta av sitt godis. Som en tröst, så hade han inte en tanke på att springa bort och apportera (vilket gör att jag är ännu mer stensäker på att han inte skulle gå fram till en annan hund på platsen OM han nu kliver upp) och efter det låg han flera platser väldigt säkert.

Idag tränade jag och AL, vi körde igenom alla apporteringar i alla klasser förutom vittringarna och apporteringsdirigeringen - och AL filmade oss.

Ettans apportering, betyg 8 eftersom han (med min goda vilja) tar apporten innan kommando:



tvåans apportering, betyg 9 eftersom han sätter sig för långt bak:



treans metallapportering, betyg 8,5 - sitter ngt snett, tempo:





treans hoppapport, betyg 9,5, sitter ngt snett:




elitens hoppapport med metall är naturligtvis den som strular mest, eftersom han inte gillar metallen så gillar han absolut inte att hoppa med den. Första gången släppte han innan hindret, andra gången så tvekade han vid gripandet men grep sedan självmant och bar den hela vägen tillbaka. Jag lade ner rätt mycket tid på att traska fram och tillbaka bredvid hindret - han fick gripa, följa med mig och hoppa, och fick frolic om han höll i apporten även efter hindret. Först körde vi på låga höjder, och så höjde vi allt eftersom.







här har jag börjat kunna höja till en nästan-normal nivå:





och här är det rätt högt, dutti Kjuxet!