lördag 4 september 2010

En sammanfattning av min första inne-vecka

på högskolan i gävle, kan vara:
två första dagarna: panik, förvirring, katastrof.
de tre sista dagarn: utmanande, oerhört intressant, roligt.

just nu känner jag bara.... TACK! jag har det så jävla bra,!
och jag vet inte varför, men under den här resan så har jag liksom träffat SÅ många människor som, fastän de egentligen inte ena känner mig, bara öppnar sig och hjälper. Pontus som passade så att ingen elaking stängde bakluckan och stekte Krux i onsdags, Pia och hennes son som bara öppnar sitt hem och låter mig bo där, Louise som bara var SÅ trevlig och hjälpte mig med litteratur.
Mor och far och uppfödartanten känner jag iofs, men tack ändå för all hjälp med Kyuss och Polly. USCH vad jag har saknat mina små hundar, TUR jag hade Krux med.
Tack Daniel som var lite social och bjöd mig på Pizza när jag trodde att jag var för fattig för att betala den själv, och inte minst TACK Johanna (och Jim) för en, som vanligt, fantastisk helg i stora stan! Jag ville INTE åka därifrån. :-(
Och är jag tacksam över att jag har en så fin kille, så tack för det.

Utöver det så är jag tacksam över att äntligen hålla på med något som jag TRIVS med. Inga jävla matkantiner eller medarbetare som har grava (psykiska?) problem som de gärna tar ut över mig. Som det känns nu så är det här med att plugga till förskollärare MIN GREJ, och det känns rätt bra. ;-)(Jag och Johanna på Popaganda - en bild att bli glad av!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar