Är bebisen snäll?

Det måste ju vara den dummaste frågan ever, helt ärligt. Vad ska man svara på det? "Ja, i motsats till alla dumma bebisar så är den här rätt snäll faktiskt" kanske?

Jag fattar ju vad folk menar - är han lätthanterlig, nöjd, tillfreds, förstår man vad han vill, har han ont i magen, fungerar allt bra så att bebisen inte skriker halva dygnet, men ändå. Så vansinnigt dumt sätt att uttrycka den undran på. Och ännu värre måste det ju kännas för de som har bebisar som kanske har kolik eller andra bekymmer som gör att de har ont eller inte är nöjda så mycket, så att de faktiskt skriker mycket och är svåra att trösta. Vad ska DE svara? "Nej, min bebis är dum. Jättedum". Om min bebis vore en sådan som skriker mycket, eller om någon skulle fråga det under någon dag när han faktiskt har varit gnällig och jag är trött och ledsen, så skulle jag bli skitledsen över frågan faktiskt.