Om man inte räknar Krux då. *s*
I fredags gjorde jag sista dagen på praktiken för den här omgången. Jag orkade helt enkelt inte mer - både fysiskt men även mentalt blev det för jobbigt även med halvtid. Istället är tanken att jag ska göra lite skrivuppgifter och slappna av här hemma den här veckan. Jag måste bara ringa FK och CSN för att klura ut hur mycket det här strular till allt, USCH vad jag hatar sånt här administrativt trassel! Men det känns ändå skönt att jag till slut bestämde mig för att ta det lugnt, sista veckan bet jag ihop på praktiken och grät och deppade hemma. Det kändes faktiskt inte riktigt sunt att må så.
Jag hann ändå göra klart alla uppgifter på praktiken förutom en - de självständiga dagarna lämnade jag till när jag gör resten av timmarna där i februari eller när det nu kan tänkas bli. På det viset får jag väl vara nöjd, tycker jag.
Det är lite ensamt här hemma. Polly åkte till övik igår, visserligen inte för evigt men det känns nästan som det ändå. Om lite mer än en vecka kommer hon tillbaka för några dagar, och sedan bestämmer vi oss definitivt för om hon ska bli öviksbo eller ej. Krux är alltså ensam hund nu, vilket förmodligen känns märkligare för mig än för honom. JAG vet ju att det är för en längre tid än bara ett par dagar, det vet ju inte Krux...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar