Ni vet, ibland vill man bara att tiden står stilla. Eller att man kan backa den, så att man får uppleva saker igen. Ibland känns det som att man längtar mer bakåt, än framåt. Att längta framåt känns bara positivt, medan bakåt-längtandet enbart känns tröstlöst, hopplöst och ekande tomt. Att längta efter någon kan vara en hoppfull, skön känsla medan det sliter i hjärtat att sakna någon.
Det sliter i mitt hjärta.
Åh va fint skrivet inlägg !!
SvaraRadera