Mm, jo, det har hänt saker sen sist.

Nån enstaka grej. Så, nu har vi avhandlat det, nu går vi vidare i livet.

Sista inlägget på ett tag?

Ja, jag gissar ju att det blir det.

I helgen har jag blivit SBK tävlingsinstruktör. Jag har gått steg-två utbildningen som började förra året, och i lördags blev jag alltså godkänd. Jättejätteglad är jag!!

Det här har varit mitt mål i flera år, efter en lång resa från att bli handledare, tjata mig till en massa vidareutbildningshelger och få göra allmänlydnadspasset (som jag till slut fick göra på Nordmalings BK) så att jag blev Allmänlydnadsinstruktör, så att jag fick byta klubb till Vännäs BK och hålla tre kurser för dem för att få göra spårinstruktörsutbildningen, för att ha de meriter jag behöver till att få gå steg 2.

Det blev en väldig massa trassel för att komma dit jag ville, men nu är det gjort, och jag klarade det! Lite roligt är det ändå att jag ju har hållit de kurser som jag nu är utbildad för att hålla i flera år redan. *hehe* Men nu är det officiellt, så att säga.

På söndagen gjorde jag sista aspirantdömningen för tävlingslydnadsdomarutbildningen (världens näst längsta ord? Jag tror att allmänlydnadsinstruktörsutbildningen är något längre...) på Nordmalings BK, riktigt skönt att jag fick göra det så att jag hann bli klar innan det praktiska provet.

På kvällen åkte vi ut till systra mi och åt middag. Vi kan dels konstatera att jag är sjukt lättpåverkad (efter ett enda glas vin var jag berusad, starkt vin det där!) och att Systras make är klart mer observant än systra själv. ;-) Det blev en tidig kväll, jag var så trött efter helgen att vinet knockade mig, helt enkelt. Jag skulle ju jobba dagen efter också.

Idag är jag också väldigt, väldigt glad. Jag har ju haft ganska stora problem med att kunna lämna Kyuss ensam hemma. I bilen har det gått bra, men en tid i höstas var det riktigt fruktansvärt. Till och med i bilen kunde han tjuta ibland, och jag höll på att ge upp och avliva honom när han inte ens kunde vara ensam med Pierre här hemma. Han satt i soffan bredvid Pierre och gnällde för att jag inte var hemma. Att ens våga sig på att lämna honom 4 minuter helt ensam i lägenheten var inte att tänka på, han åt inte NÅGOT godis och mådde bara dåligt och var hemskt stressad när jag kom tillbaka.

Nå, det har börjat gå bättre. Länge gick det bra att lämna honom med Pierre, och att lämna honom helt ensam i 10 minuter. Blev det 12 minuter, så började han gnälla, för att ganska fort övergå till att skälla och yla. Efter att vi kom över den tröskeln, så har det gått SÅ himla mycket bättre. Successivt har det gått att lämna honom längre och längre stund.

Idag åkte Pierre hemifrån och lämnade honom klockan 12,55, och jag kom hem klockan 14,00 och han var lugn. Jag slängde bara in hundarna i bilen och skyndade mig iväg, och kom hem ett par timmar senare. Trots det, så gick det sedan att lämna honom igen efter en timma, när jag skulle ner och flytta sakerna i förrådet. Jag gick ner 16,50 och kom inte tillbaka förrän 17,10, det är en timma och 20 minuter!!!

Det låter säkert jättetöntigt att jag är så himla glad att det går att lämna honom först en timma, och sedan en timma och 20 minuter på samma dag. Men det underlättar verkligen så OERHÖRT mycket att kunna lämna honom bara en timma, så det är verkligen GULD värt!! Jag lär ju få börja om nu när jag flyttar visserligen, men då kan jag ändå känna mig ganska säker på att det går att komma upp i en timma igen, och även om det tar ett halvår att komma så långt så gör det faktiskt inte så himla mycket, det kommer nog att lösa sig!

Det drar ihop sig - och det kör ihop sig!

I veckan, och förra veckan, har jag jobbat, helskoj är det!! Jag har suttit på kvällarna och längtat till dagen efter. :-) SÅ fina barn, så fina lokaler, så fina kollegor och jag trivs verkligen som fisken i vattnet.

Nu har jag fått erbjudande att jobba lite mer under september, vilket känns fantastiskt roligt och jag VILL verkligen, men till och med jag fattar ju att det inte funkar med att plugga på heltid, jobba 75%, hålla två, tre kurser och träna egna hundar. Om inte annat så lär det bli lite lätt dålig stämning hemma med en utmattad och grinig och sur flickvän, som inte hinner eller orkar umgås ALLS på hela hösten, typ. Nu verkar det ändå som att det kan lösa sig, för de vill faktiskt strula till det lite och dela upp den här tjänsten så att jag kanske kan jobba knappa 50% istället - hoppas hoppas att jag har bra schema, för jag VILL!

Jag får nog dra ner på kursandet också, kanske blir det bara en eller två kurser och så en till i vinter. Och hundarna kanske får klara sig med mindre träning.

I helgen är det grand finale på instruktörsutbildningen. Jag ska visa upp den där jäkla vittringen som jag har jobbat med sedan i december, och det känns bara kul för jag är så säker på att det kommer att gå bra. De saker som kan strula ska inte ge mer avdrag än att jag klarar gränsen på minst betyg 7. Jag har någon slags uppvärmning inför lördag med 20 bra inlämningar per dag, alltså verkligen försöka banka in att man HÅLLER pinnen STILLA i munnen, även när jag ska ta den. Man sätter sig även RAKT. Och Krux, om du läser det här: du ska få en fantastisk belöning om du är duktig på lördag, jag lovar! :-D

Mer nervös är jag inför lydnadsdomarprovet den 3:e september. Jag väntar fortfarande på att få höra ifrån Nordmalings BK, hoppas att jag får göra min sista bakdömning där den 21:a. Och sedan ska jag alltså försöka plugga in ALLA klasser så att de sitter lika bra som Krux avlämningar av pinnen, typ. Tänk om jag inte klarar det? Vad händer då? Får man åka ner till södra Sverige nånstans och få en ny chans i vinter/vår nån gång? :-S

Spår och lydnad

Igår spårade vi med alla hundarna, Krux spårade bra på sina spår (två st 400-500 meter ungefär) och kyuss tog sig igenom hans korta spår också med Pierre. Jag var så stolt över dem! :-) Polly tappade bort sig i vinkeln och jag visste inte var spåret gick, såg inga snitslar så jag fipplade till det så att hon lyckades söka sig fram till klöven, INTE bra. :-/ Medan Pollys spår låg så var vi i Stöcksjö och åt gott och firade Linda som har fyllt 30, jättekul att få se henne och Susanne igen!!!

Idag lade jag ett lite längre spår åt Polly i Röbäck innan jag åkte ut till klubben och körde lydnad med Idioten, som inte alls var någon idiot utan väldigt duktig. Jag körde igenom appellen med helt ok resultat, tränade en del på framförgående/saktagående. Jag är lite impad över hur fort han har fattat vad han ska göra, trots att jag kanske inte har haft, eller har, någon konkret plan där riktigt. Jag vill ju inte påstå att momentet är tävlingsfärdigt direkt, men jag tycker att vi har kommit väldigt långt på den handfull gånger vi har tränat det.

Samma sak med platssittningen, han sitter hur bra som helst i 45-50 sekunder och det tycker jag är riktigt bra med tanke på hur kort tid vi har tränat det. Idag gjorde jag som jag har gjort de senaste gångerna, 45-50 sek, tillbaka och stoppa in en godis, lämna igen i 45-50 sekunder innan jag slutar. Han sitter lugnt och koncentrerat, mycket nöjd! Han verkar inte heller ha några problem med att sortera sittande och liggande, han lägger sig säkert på kommando sedan och ligger fint.

Vi vittrade också såklart, gjorde som vanligt en uppvärmning med att lägga ut själv med fler pinnar. Han pillar ofta med andra pinnar den gången, kan lyfta dem och släppa ner på en gång. De andra tre gångerna vi provade, med Anette som lade ut pinnarna á la tävlingsledare, pillade han någon enstaka gång i fel pinnar men valde rätt varje gång och sista gången fick han även göra ingången, inga problem, inga tugg - aningen snett sittande bara.

Efter klubbhänget åkte jag ut till Röbäck och tog Pollys spår, och hon spårade RIKTIGT bra!!! Lite virrigt, men hade inga större problem att hitta igen klöven. Två vinklar, kanske 200 meter långt bara. En gång virrade hon till det lite mer och då kom hon och satte sig och tittade på mig och sa "vad ska jag göra nu matte?" men jag bara väntade en stund och då kom hon igång med spårandet helt själv! :-)

Lydnadstävlingar i Nordmaling och badidiot

I helgen åkte vi alltså upp till Pirres stuga igen. Vi har försökt rensa bort lite av de enorma mängder med diverse prydnadssaker och liknande, målat om i sovrummet, satt upp stängsel till hundarna och lagt golv i duschen.

Det första vi gjorde var att bygga stängsel till hundarna. 1,20 är nätet. Tack och lov var jag ganska envis i att ha de längre stolparna, för det (nästan) första Krux gjorde när vi släppte ut dem, var att ta ett skutt över på andra sidan. Så fort han upptäckte att han hellre ville vara på utsidan (för att hälsa på Wilma) skuttade han lätt över. Man tager vad man haver, så jag spikade upp gardinstänger, och faktiskt har han inte ens försökt ta sig över sedan.
Egentligen är det faktiskt mest Pirre som har jobbat, jag har varit i Nordmaling både på lördagen och söndagen på deras lydnadstävlingar. På lördagen var jag tävlingsledare för trean och eliten, och på söndagen fick jag aspirantdöma eliten och trean. Det var jätteskoj!! Det var massa nya ekipage, så jag var faktiskt lite nervös för att vara tävlingsledare, men det var inga problem. Att bakdöma de mer eller mindre okända ekipagen var JÄTTESKOJ! Dels för att det var så många duktiga förare och hundar, men även för att det för första gången kändes som att jag faktiskt visste vad jag gjorde. Något enstaka betyg var jag osäker på, men de allra flesta betyg jag satte kändes helt rätta, och utan att jag behövde hålla på och vela och vara osäker på mig själv. Jag kände att jag var rättvis och jämn i bedömningen också. Det var väldigt skönt!

Smolket i bägaren för mig i Nordmaling, var att det verkligen gick dåligt för mig på morgnarna när jag skulle åka. På lördagen var jag lite stressad, så jag tar inte på koppel på Krux när jag skulle ta ut hundarna till bilen = försvunnen hund. Tur att jag hade beräknat att vara där i så god tid, för jag kom ju typ 15 minuter senare än jag hade tänkt, men jag hann utan problem lägga planerna.

På söndagen smet inte hunden, men jag hann bara köra några meter innan jag inser att jag har punka. Ringa ut karln, skicka sms till Gunilla som jag visste fanns på tävlingsplatsen, släpa ut bur för att kolla reservdäcket som var ett jättefint vanligt sommardäck, tack och lov. Upp med bil, av med däck, på med reserven, lägga tillbaka pajjat däck, in med buren och iväg igen. Även då var jag jäkligt glad för att jag hade planerat att vara framme i god tid, för jag hann faktiskt komma på plats och missade inget.

Krux är för övrigt en idiot på riktigt. Nu har han alltså lyckats smita ner till vattnet en gång till, och dessutom bestämde han sig för att simma iväg mot världens ände när han fick bada igår. Jag gick ner och fiskade, tog med Krux som var jätteduktig - gick vid sidan hela vägen ner utan att jag ens sade något om att han skulle göra det, satt och låg och vilade vid stranden när jag fiskade och gjorde en snygg fjärr efter jag hade fiskat klart. Så duktig att jag tänkte belöna honom med att han faktiskt fick plaska lite. Jag trodde faktiskt inte mina ögon när han efter en liten stund bara tar sikte på horisonten och simmar, simmar och simmar. Jag ropade, han simmar. Jag visslade, han simmar. Då gick jag bort till båtarna och rodde ut och hämtade honom. Tror han blev ganska chockad över att plötsligt ha en vansinnigt arg matte i hasorna där långt ute på sjön.

Det är så himla konstigt, för jag ser honom som ganska lydig faktiskt, med en riktigt bra inkallning, och han är grymt dirigerbar ute på vattnet när han ska jobba!

Polly löper, och det kunde inte vara sämre timing. Uppfödartanten har småvapplar, och mamma och pappa har två andra konvalescenta hundar hemma hos sig så där kan hon inte heller vara, förutom om hon är i bur. Förmodligen måste Pierre och jag dela på oss och flocken när det inte längre går här hemma i ettan. Någon av oss drar till stugan med Polly eller pojkarna. Förhoppningsvis kan pappa ta med henne ner till deras stuga ett par dagar, så slipper jag bli gräsänka i över en vecka bara för att vi inte kan ha hundarna tillsammans. :-(

Nu är det fan semester.

Jag vet inte vilken dag det är. :-D

Jag var helt säker på att det var helgen som spenderades uppe i Pierres stuga, men det stämde ju inte alls. Vi var ju på klubben i helgen. Det måste ha varit måndag och tisdag vi var i stugan. Jag tror att vi kom hem i förrgår, vilket borde innebära att det är torsdag idag? Då är det alltså imorgon som vi packar och åker upp igen.

Vi ska ta med stängselnät och stolpar för att sätta upp en liten hage till hundarna. Krux roade sig nämligen med att skrämma slag på hans gamla matte - han drog. Första gången hann han iväg medan jag råkade blinka. Jag började vissla, till slut kom grannen på andra sidan vägen ropandes "här är han!". Oerhört pinsamt. Då hade han dragit ner till den lilla stranden vi var på (vilket minne den hunden har!) och simmat ute i sjön när hon hade fått syn på honom.

När vi stod och pratade med grannen ser jag precis en svans försvinna i gräset, så är han *poff* borta igen. Jag sprang ner till sjön, fly förbannad och tänkte ta honom och läsa lusen av honom. Snopen blev jag när jag inte hittade honom. Efter ett bra tag, ganska mycket panik och letande så ser vi honom igen - på andra sidan sjön! Där simmade han, ett stenkast från den andra stranden. Det är nog 400 meter över till andra sidan. Denna hund gör mig gråhårig, och eftersom jag uppenbarligen inte längre kan lita på att jag har inkallning på honom blir det högt stängsel efter detta. Jag är heller inte van vid att han är rent olydig, det brukar snarare vara jag som inte hinner med, så jag blev helt enkelt ställd. Visste inte alls vad jag skulle göra.

Igår var jag och klippte svenska mästar-pudeln Aston, medan jag klippte kämpade Pirre med solar plexius som äntligen hade kommit. SÅ FIN min bil är nu!!! Nu fattas bara att fixa takbox och skyddsplast till skuffen så att hundarna inte klöser sönder lacken så hemskt - nån som vet var man kan få tag på sån? Biltema visste då inte vad det var för något... Efter klippningen fick vi jättegoda scones i Kicki och Thomas nya kök, fick beundra guldmedaljen, gick en promenad och tittade på hus (Krux tittade mest på pölen, dvs Stöcksjön). Ev kan det kanske inom en någorlunda framtid finnas ett litet gårdshus att hyra där, hoppas hoppas!!!

Och! Herregud, jag höll på att glömma det viktigaste av allt: jag har ätit den första tomaten från mina tomatplantor!!! Sjukt gott var det, och jag kände alla VP bara forsa in. :-D

Lydnadsläger!

Eller ja, läger och läger... men det låter roligare än träningshelg. *s*
Eva samlade ihop lite folk till en helhelg ute på klubben. Plats och fika och planering på fredag kväll, och träning hela dagarna lördag och söndag. På lördag kväll grillade vi ute på klubben och jag drack lite viiiin, tack AL för skjutsen hem! Till klubben fick Kyuss dra mig på inlines. *s*
Krux har varit grymt duktig!! Fjärren har på något märkligt sett gått från att vara halvklar på 2 meters håll till att vara en rätt stabil 9:a på 10 meters håll. Han vet vad han ska göra, så han kan vara lite trött, lite okoncentrerad (precis som de ofta är på tävling, eftersom det är sista momentet) och ändå klara det hur bra som helst.
Jag är även jäkligt nöjd med platserna. Han har inte alls fått jobba ihjäl sig innan platserna, och han har inte varit fiolsträng ändå. Trots en ganska hög aktivitetsnivå ut till planen har han legat lugnt. Jag har också börjat med sittandet, vilket har gått riktigt bra. Han sitter utan problem 45 sekunder sedan i fredags. :-) Han har legat och suttit kvar med rätt stora störningar också - inte bara planerade, dvs. tävlingsledare som traskar runt, utan även oplanerade störningar: hundar som springer iväg från platsen 5-6 gånger i rad, hundar som går precis bakom honom och gnällande hundar. Hunden som drog hela tiden var nog den värsta störningen hittills, jag är grymt impad över Evas hund som satt närmast den.
Något mer som vi har jobbat rätt mycket med, är framförgåendet/saktagåendet. Det har också lossnat lite. Från början studsade han ju bakåt helt vansinnigt mycket, han kände igen övningen från anti-koppeldrag-träning. INTE dra framåt mot utlagd boll... Nu verkar han ändå ha fattat att han SKA gå ut framför, men hålla lågt tempo.
I torsdags tränade jag jakt med goldenklubben. Vi var vid vatten, så jag passade på att kasta till alla andra, så fick han sitta och titta på bakom mig. BRA träning för lille idioten!!! Han fick en dirigering ut i vattnet också, en dummy som inte den andra hunden kunde hämta in. Efter det lade jag ett fält vid vattnet. Två dummysar i vattenbrynet och 5 st inne på land. Han springer ut och hämtar någon enstaka inne på land, men hamnar ju ofelbart vid vattnet, får jackpot (tycker han) genom att hitta de två dummysarna där, och rotar fast sig vid vattenbrynet. Jag stod och var eeeevil och hånskrattade åt honom, för det fanns ju inget mer där att hämta... Till slut letar han sig faktiskt in mot land, hämtar in en dummy, jag skickar igen och han hittar en dummy på land ganska fort. Då bryter jag, och hoppas att han har någon slags minnesbild kvar av att det FINNS dummysar på land också. *s*

Biiiiiiiiiiiiiiil! Jag har en Biiiiiiiiiiiiiiiiil!!!

Forden är död, länge leve forden! Nu står det en ny Ford Mondeo på gården i stugan, igår inköpt i Bjästa. Det gamla aset står kvar på gården i Ansmark, det sista den gjorde i sitt bil-liv var att få punka.

Häromdagen var jag lite ledsen, för jag gillar min gamla bil. Den är skön att köra förutom att den låter värre än om man sitter på taket på en långtradare, men den startar ALLTID. Och jag klappade lite på instrumentpanelen och pratade lite ledset. När jag kom fram skulle jag låsa, och då kom jag ihåg att den faktiskt inte ALLS är så himla bra - den gick inte att låsa, igen.

Pirre har beställt (och petalat) solar plexius till den, och jag ska fixa i ordning gamla takboxen. Den har AC, och med solskyddet kommer vi och hundarna åka och sitta bekvämt även soliga varma dagar. Med takboxen kan jag få lite ordning I bilen, där ska jag ha alla mina träningsgrejer och kompostgaller nämligen!

Nu gäller det bara att alla beräkningar stämmer, så att min bur går in i det här kombiutrymmet också. Håll tummarna allihopa!

Semester i skåne och jaktprov!

Jag har under våren och sommaren gått en jaktkurs med Krux. Och insett att även om jag ju fattar att jag har dragit upp honom onödigt mycket ibland, så att han är mer gasad än vad han måste vara, så är det strunt samma, för vi har så jäkla kul! Jaktkursen avslutades med ett jaktprov med domare och allt, vid vatten, med dirigeringar och fält vid vattnet och skott och allt. Precis som ett vanligt nybörjarprov, men utan vilt.

Krux började INTE bra. Han brukar vara gasad, det brukar vara svårt att få honom att gå snyggt vid sidan vid vatten och så, men han brukar faktiskt inte vara rent olydig. På jaktprovet så drog han från sidan, jaja fine, men när det inte ens går att kalla tillbaka honom blir jag faktiskt riktigt arg. Tror han drog från sidan (några meter på sin höjd visserligen, men ändå) mer än 10 gånger under början av provet, när jag skulle försöka få honom att vara vid min sida fastän det satt en snubbe i en båt där ute.

Resten gick faktiskt rätt bra. Alltså, han håller ihop någorlunda, han får in vattenmarkeringarna, han sitter (nästan) stilla vid skotten, han tar in fältet med lite pauser i vattnet då och då, gör ett snyggt nästan 5 meter långt (hehe) linjetag vid vatten... Där var jag faktiskt lite stolt. Han betedde sig som ett as vid vattnet, så både domare och kursledare tyckte att jag skulle gå och visa honom dummysen så att han inte skulle dra ner till vattnet istället. Jag väljer att prova utan att visa honom, och han gör det helt perfekt. :-) Ok, den låg bara några meter bort, men han var på väg att springa över den så jag tror faktiskt att jag hade kunnat skicka honom längre också.

Mest glad är jag över att skotten går riktigt bra. Det där med att uppföra sig kring vatten, det jobbar vi på... Denna sommaren blir det inget kastande i vatten, ingen bollhysteri - han får bada, men då får han bada utan att vi leker på nåt vis. Dummysar som han ska hämta ska ligga till 90% på andra sidan så att han inte får dra på en massa plaskande i vattnet och så vidare. Och så massor med träning av att kunna gå vid sidan vid vatten.

Efter jaktprovet drog jag och Pirre ner till Skåne. Hans styvpappa fyllde 60, (48 med bortdragen moms) och Pirre skulle ju också fylla år. Helt sjukt vad vi har turistat oss, hälsat på folk, tittat på massa häftiga ställen, köpt och ätit upp polkagrisar och gasat upp bensin... Det blir ju några mil. Jag har haft det helt underbart, en av de bästa semestrar jag någonsin har haft. På vägen ner stannade vi en massa, och hittade en massa pölar där jag kunde träna fot med Krux. Han fick varken bada i de vattenfyllda gruvschakten i Normark, i pölen vid Lindesberg, i pölen vid Brahehus (vättern), i pölen vid Stjärnsunds slott men när vi kom fram fick han faktiskt, efter att ha skött sig riktigt bra, bada i pölen vid huset vi skulle bo i. *s*

Vad min kära sambo fick i fölsedaspresent? En jacka. Så att han kan gå ut med mina hundar i höst. Som han fick betala själv, för jag hade inga pengar. Känner mig som en superbra flickvän. :-P