Luleå-rapport!

Helgen har varit SÅ jävla kul! Ursäkta svordomen, men den behövdes. *s*

På fredag tidigt på eftermiddagen kom Carin och hämtade upp mig, sedan åkte vi ner på stan och köpte en macka och sedan upp på Ersboda för att hämta upp bonushunden - och sedan började den långa resan upp till Luleå. Checkade in på hotellet, möblerade om hela rummet och delade av med kompostgaller och åkte sedan iväg till ridhuset för att packa upp burar och kolla vägen.

På lördagen fick jag åka med Kerstin och hennes man, så att Carin fick sovmorgon. Jag var lite nervös över att försöka att inte väcka henne, hur lyckas man med det när man bor i ett rum bara?? Men hon var liksom hur pigg och glad som helst, och jag funderade över om jag kanske ville flytta ifrån min morgonsura sambo och bo med Carin istället.

Lördagens första lopp var någon slags "öh, vad sa vi att vi gjorde? Agility? Vad är det?". Jag gick banvandringen för ett lopp som liksom var rätt enkelt, rakt fram, ett varv runt och sedan rakt fram. Jag gick och mantrade för mig själv "sväng sväng - rakt fram rakt fram". Det där med "sväng sväng" gick bra, men sedan rev lilla P ett hinder och istället för att komma ihåg "rakt fram rakt fram" så tänkte jag bara "rev ett hinder rev ett hinder" och svängde.

Lördagens ANDRA lopp var helgens bajslopp. Jadå, på riktigt. Det gick himla bra till en början, jag tror till och med vi var nollade. Men när det var fyra hinder kvar så river Polly för att hon försöker hoppa bajsandes. Jag TYCKER ju såhär i efterhand att det kanske hade kunnat räcka med att hon bajsade på morgonen och sedan fick snabbrasta sig typ 2-3 gånger på ett par timmar, men nejdå. Jag tycker också att hon BORDE ha ställt upp lite för teamet och hållt sig 7 sekunder till, men nejdå. Nåja, jag plockar upp bajset (tack till funktionären som hade en bajspåse på sig), kramas lite med Polly och tar de sista fyra hindren på ett förtjänstfullt sätt, med bajspåsen i höger hand, fladdrandes i fartvinden.

På söndagen funderade jag på hur jag skulle kunna toppa lördagens fantastiska resultat. Jag vet inte om det var jag som kom på idén, förmodligen var det så, men i vilket fall som helst kom planen att JAG skulle skita på planen upp. Det blev liksom inte av, mina planer går ju sällan i lås.

Istället så försöker vi faktiskt oss på det där med att "gå runt" och "komma ihåg banan". Och lyckas riktigt bra! Vi får en massa fel, men alltså, skit samma (höhöhöhö). Första loppet på söndagen var en riktigt klurig bana, med en oändlig mängd byten. Det gick riktigt bra fram till slalomet, för när jag saktar in där känner jag att mina ben liksom bara skakar. När jag sedan skulle börja springa igen, så var det som att jag var halvt förlamad. Jag hann inte med ett enda av de byten jag hade planerat, och det blev taffligt, trassligt och tafatt. Vi rev ett hinder där från början, och sedan blev det en massa strul och en krock på slutet=10 fel.

Söndagens andra lopp gick också bitvis bra. Där tycker jag faktiskt att jag skötte mig ganska bra, men där slarvade istället Polly. Vi gör ett par riktigt snygga blindbyten, men hon är lite för het och jag är på henne för lite så hon slarvar i slalomen. Sedan bara drar hon genom ramen på däcket också, väldigt onödigt! Ett mycket bra bakombyte, det brukar jag inte kunna göra och ett bra avslut också. Massor med fel i slalom och däck=20 fel och såklart en superdålig tid.

MEN. Det absolut bästa är att jag har haft en helt underbar helg med delar av det gamla agilitygänget, jag har lyxat på hotell och bott med fina Carin, och bäst av allt... Jag har haft en så fin helg med Polly! Jag tror att hon har haft det helt underbart faktiskt, hon har fått ha så himla kul med agilitytävlingar och fått en MASSA egentid med bästa matten!!!

Vi har sovit i sängen, vi har haft morgonmys, vi har gått promenader bara vi två, hon har skrikit när jag har gått ifrån buren, hon har brutit sig ut ur buren (och gått rakt till mig, korkskalle, då fick hon ju bara gå in i buren igen...) hon har legat i mitt knä när jag har läst bok i ridhuset, och hon har fått all min uppmärksamhet. På lördag kväll var hon så trött att hon slocknade i sängen på tre minuter och låg sedan och snarkade och gnällde i sömnen, och på söndag morgon så var jag tvungen att peta på henne för att väcka henne. Hon vaknade inte av att klockan ringde och att jag tittade upp, och det har väl aldrig hänt förut! Jag tror att Polly har varit LYCKLIG i helgen, och det har jag också varit. <3

Luleå!

I helgen ska jag tävla agility med lilla P, önska oss lycka till! Jag hoppas att hon har peppat till sig lite från förr-förra gången vi tränade, då var hon jätteseg. Tror och hoppas att det var för att hon precis hade kommit hem från löp-kollo, för förra gången vi tränade var hon mycket mer peppad. Just nu ligger vi i en hotellsäng, vi har delat på en godispåse och myser. Tänk att jag får bo på hotell, det känns bara hur lyxigt som helst! :-D Liksom, för en vecka sedan visste jag inte om jag skulle få bo i bilen, och så får jag bo på hotell? Tack, Carin, det hade varit så obekvämt i bilen. *s*

Som tack för hjälpen lär jag hålla henne vaken med min hosta hela natten. Fast kanske inte, jag tycker den känns mycket bättre, häromnatten väckte jag tvåbenta P med att hosta honom rakt i ansiktet i sömnen. Fräscht!

Jag betar liksom av det mesta utom plugget, vilket känns sådär. Funktionärer till tävlingen är äntligen klart, planering till tävlingsledarutbildningen är klart, mail är skickade och svarade på...

Jag har lagt ner en del tid på att se om det skulle gå att vara med på Vindelälsdraget med mina hundar, men det verkar gå åt skogen. Jag får dispens för att tävla det mesta, inkl. rejält krävande grenar som rapport, men jag får inte delta på en inofficiell dragtävling. Detta trots att hans sjukdom inte medför några restriktioner på att jag får motionera honom fysiskt, och att hans medicin inte gör att han får några fördelar tävlingsmässigt - snarare tvärtom. Det känns skit, faktiskt, det hade varit så roligt att få göra något med Kyuss igen!! :-( Jag kan inte åka med bara Krux heller, då kommer det bli så himla tungt för honom, han kommer inte orka hålla något någorlunda acceptabel tempo. Och jag funderade på att köra med Error, men det är lite väl mycket jobb på väl kort tid, han är ju inte ens inkörd och jag vete tusan om jag kan styra honom om det är någon som ska köra om heller.

Krux roar sig med att jaga fotbollar, han får ju inte göra nåt annat skoj. GISSA om han såg förtvivlad ut när jag packade träningsgodis och bollar och gick ut genom dörren, och ropade på fel namn? Han heter ju inte Polly?? Åh, de ögonen när jag började stänga dörren... Sorg. Sorg ända in i hjärterötterna. Fast ryktet säger att han är hur glad som helst nu och har fått äta chips i soffan, så han har nog kommit över sorgen låter det som. *s*

Lydnadsvinst och årsmöte :-)

Igår kom lydnadsgruppen (eller delar av den i alla fall) hit och hade litet galej. Trevligt trevligt, pizza och lite löst lydnadsgruppsprat men mest runt om annat. Jag vill att alla i den nuvarande gruppen ska lära KÄNNA varandra, jag tycker att det känns som att vi inte riktigt har haft koll på varandra de senaste åren liksom, jag vill ha superfin sammanhållning och det tror jag vi kommer att få också - en bunt härliga människor liksom, kan det bli annat än bra? Jag är döpeppad, hoppas det håller hela året. Hoppas också att inte alla tävlingar är så här trassliga på alla sätt och vis, jag får trösta mig med att den där tävlingen i April lär bli väldigt lätt och rolig att arrangera i alla fall. :-)

DESSUTOM så vann jag. Vi spelade plump, det har jag aldrig gjort, och jag vann STORT. Undrar om man är lite tävlingsmänniska om man får värsta adrenalinruschen med svettiga händer och hjärtat slår jättehårt av ett kortspel?? Vinstvittring, lite vin och jag blev helt galen, haha!

Tyvärr missade jag några grejer igår. 1: mina pannacotta som stod i kylen och skämdes över att ingen åt upp dem. eller jo, Helene fick en, hon var sist kvar och då kom jag på dem... 2: ingen fick kaffe. Eller ens erbjudande om kaffe. Ja, eller te för den delen. och 3: min röst. Den missade jag i morse också, eller egentligen kanske "mistade" skulle vara mer korrekt. Idag kan jag nästan inte prata, oerhört opraktiskt och jobbigt. Det var årsmöte och jag kunde inte vara social och prata med folk, och ändå pratade jag såklart, och nu gör det jätteont.

Men det var värt att gå på årsmöte ändå, dels fick jag chansen att tacka Carin, och så fick jag gå skytteltrafik fram och hämta grejer (och då kunde man tro att jag liksom har vunnit nåt, men egentligen har jag bara hämtat grejer åt Eva som inte var på plats och fått rosor för att jag har blivit domare och tävlingsledare, som att jag inte redan var det, och tävlingsinstruktör) och dels var tårtan till fikat att DÖ för. Kolla bara!!!
Häromdagen föddes idén om att vara med på vindelälvsdraget... Ja, alltså, det vore lite skoj, och tydligen finns det någon slags släde som jag kan låna så att jag inte behöver stå på ett par skidor. Men så kom jag igår på att Kyuss inte kan starta, så jag måste kolla lite vidare. Det VORE ju lite skoj, faktiskt! Mest för att göra nåt med Kyuss igen, liksom.

Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder

Jag var jättepeppad när jag körde ut, i beckmörker, i världens snöoväder. Men det var ju inte -30 längre, så jag fick väl bita ihop tänkte jag, och passa på att åka ut med hundarna.



Faktiskt ser det till och med BÄTTRE ut på filmen än vad det egentligen var, man såg inte mycket för all snörök, det tillhör inte vanligheterna att jag snällt håller mig på 80 faktiskt.

Jag rotade fram några glasögon, som tyvärr var mörktonade. Jättebra glasögon när det är ljust ute, kan jag tro, nu var det ju helmörkt och så mörk toning på det - jag såg inget av vägen, men jag kunde i alla fall hålla ögonen öppna så jag såg hundarna, och så fick jag väl liksom hoppas att vi inte körde över nån stackars fotgängare, och att de höll sig på vägen.Så snygg då!

Jag höll på att krocka med en häst, men det gick bra ändå.

Nu har jag lyckats bli förkyld, och ganska rejält. Jag orkar sitta uppe, men har mer eller mindre ont i skallen hela tiden och lite bonus i form av halsont, snor i enorma mängder, virus på läppen och lite sånt skoj. Skolarbetet blir lidande, jag fattar inte vad jag läser och hjärnan känns så luddig och blir så trött efter bara några sidor, så jag tar mig ingen vart.

Hundarna får inte göra nåt skoj, knappt ens gå promenader. De är pigga och glada här hemma.



En matskål kan liksom bli världens bästa leksak, när den sätter sig på tvären och inte vill bli upplockad. Undrar om grannarna tycker att den här leken är rolig också?

Bonusfilm!!

Alltså, jag måste kanske göra något åt min kondis. Det är ju liksom inte så att jag springer som en gasell (mer lunkar som en flodhäst) och ändå låter det som att jag är döende mot slutet??

Hon ramlar på gungan, vilket känns sådär. Ikväll lyckades jag först styra upp henne på gungan utan att vara tillräckligt noga med att det VAR gungan, så hon sprang bara på och den smällde ner och hon ramlade och det var lite läskigt tror jag. Och så nu, när hon liksom trillar ner på sidan av den... Så jag bara körde på och vrålade lite pepp lite extra, hoppas att det gjorde att hon tycker att gungan nog är helt ok ändå. Fast hon får ju gärna lära sig att man bör hålla reda på tassarna, förstås.

Inomhusträning, fy attans så värdefullt!!

Det är INTE roligt att försöka träna ute när det är så kallt som det är nu. Jag gjorde ett litet försök tidigare idag och gick ut med ett par fåglar, men det blev bara typ 15 minuter, sedan frös jag och gick in. Då var jag ändå igång, stod inte stilla - då hade jag väl inte ens klarat 15 minuter...

Då är man så himla glad över lokalen. Hundarna får i alla fall träna ordentligt EN gång i veckan, och även om det är skitlöjligt lite så är det ändå något. Det gäller liksom att passa på, insåg jag när jag inte kunde träna förra helgen!! Stackars djur, de har inget roligt liv nu, inte får de ut och dra något heller. Skönt att det bara är såhär ett par månader om året max.

Fast Kyuss tyckte tydligen att det var pest att vara kvar hemma med husse, dumma hund. Nu ligger han här på rygg i soffan och sjåpar sig och påstår att jag borde pussa lite på honom, så vore livet fullkomligt.




Först är matte inte riktigt hemma i banan och vet inte riktigt vart hon ska, så timingen är lite dålig - och hunden lyssnar inte alls, hunden vill bara till bollen.




Sedan är matte ganska med, men hunden vill fortfarande bara till bollen, och det KAN ju ha något att göra med att hon faktiskt fick tjuva till den förra gången...




Men trägen vinner, och till slut gick det där bytet att göra ändå.

Rutan-träning!

Ja, fast för mig, inte för hundarna. Vår ridhustävling går i ett faschionabelt ridhus med megasuperavancerat underlag, som man inte får använda sågspån på för att märka upp. För att slippa trassel iaf med rutan, så hade vi en inlånad ruta med band på förra året, så jag tänkte att det skulle vara himla bra om båda rutorna kunde få vara med band detta år. Jag surfade glatt in på diverse onlinebutiker, och konstaterade att rutor med band kostade skitmycket pengar.

Så gick året. Fler och fler sprang omkring med snygga rutor med band, särskilt söderut där allt ska vara sådär nymodigt och fint. Och jag funderade på om det verkligen skulle vara så svårt att göra egna band, så att det inte behövde kosta skitmycket pengar? Jag ville ju ha en egen ruta också som var sådär nymodig och fin med band, så att jag kunde känna mig som en hipp stockholmare.
Och så gick jag och suktade efter spännband, för de hade ju sånt där fint band som man kunde ha till rutorna! Vad kostade dem? Jaha, skjortan. Kan man tigga några från vänner och bekanta som kör lastbil? Ja, tigga kan man, men man får inga. Men, så kom Biltema till stan. Och där dök det upp superbilliga band! De var inte så långa, och ganska smala, men äsch då det ska nog gå, och så åkte vi upp till fina Biltema och köpte massor med spännband, skruvar, muttrar och brickor, tog fram symaskin och borrmaskin och började jobba.

Idag blev jag klar, och jag är inte mer tyken (eller så är det för att jag är lite stolt...) än att jag kan avslöja Den Stora Hemligheten, dvs hur man gör fina fashionabla rutor med band så att man kan känna sig hipp.

1. Åk till Biltema och köp spännband för 29:- styck, de är ungefär 4 meter långa så du behöver 3 st till varje ruta. Köp även hem lite skruvar, muttrar och brickor som passar till - jag var tvungen att ta vingmuttrar, de vanliga muttrarna var slut, men så kom jag på att vingmuttrar ju faktiskt är BÄTTRE. Lättare att skruva av och på, du vet.

2. Åk till syaffären och köp orange tråd.

3. Åk hem och börja ta loss alla onödiga metalldelar från spännbanden. Be sambon borra hål i hörnet på alla koner (och ha en sambo som faktiskt lyder). Vik banden och gör hål i dem - jag använde en vanlig blyertspenna, en sådan med stift. Passa så att du inte gör hål i banden, alltså tar sönder någon tråd, då rispas de ju upp.

4. Jag var lite petig och ville inte ha Biltema-texten upp, så när jag sydde ihop banden planerade jag lite så att det blev rätt. och så bandet genom skruven, sedan brickan, och sedan vingmuttern.

Ganska drygt var det ju, och ska jag vara riktigt ärlig så ser de orangea banden FÖRJÄVLIGA ut till mina snygga rosa konor. Inte så snygg matchning, kan man säga. Men, låt mig presentera!

Men gud så trist.

Jag vill ut med hundarna, men jag tycker faktiskt att det är för kallt för dem nu. Ok om det liksom hade blivit kallt lite eftersom, men nu har det varit hur milt och skönt som helst länge och helt plötsligt blev det närmare 20 minusgrader. Och det blir inte mildare förrän nästa vecka! På måndag skulle det vara 12 minus, jag hoppas att det är en sann prognos...

Två arbetsdagar denna vecka, och jag är helt dagavill. Jag jobbar ju 25% nu, jättekul men det märks ju att det blir lite mer att göra! Det är såklart svårare att hinna med skolan när man måste plugga efter jobbet, istället för att ha hela dagen på sig.

Om någon kom och lät övertygande och berättade att det var måndag idag, så skulle jag köpa det. Kanske för att helgen var så konstig också, så innehållslös liksom. Men nu var det ju torsdag idag (väl??) och det innebär att vi i alla fall får göra NÅT snart, imorgon är det agilityträning och lydnadsträning. Jag ska göra en enkel kombination med lite kontaktfältshinder och ett slalom, och så hoppas jag att det blir lite fart i lilla P, jag tyckte att hon var så seg förra gången och då var det ju dessutom inga kombinationer med fart, mer trassel.

Krux blir nog glad att få göra nåt också, igår gick jag en kortare promenad och tog med mig en portion torrfoder som de fick dela på, jag slängde lite hej vilt åt dem när de tittade på mig. Krux tyckte det var så satans kul så han hann ju inte kissa, han bara studsade bredvid mig och tiggde foder. *s* Han får ju dra då och då, och bära klövjeväskan och göra nåt litet här hemma, men det märks verkligen att han är orolig och rastlös.

Idag ska jag bara göra klart rutorna, läsa klart en bok och faktiskt ta det lite lugnt. Jag var på massage igår (eller om det var i förrgår, jag har ju ingen koll som sagt) och det är SÅ mycket bättre i axeln!! Jo, när jag tänker efter måste det ha varit i förrgår, igår jobbade jag ju till sent.